Ny rapport kastar ljus på otryggheten i Helsingborg
Brott och ordningsstörningar. Det är vad som gör helsingborgarna mest otrygga i stadens bostadsområden. En ny rapport från Helsingborgs stad analyserar varför stadens invånare känner sig trygga i vissa bostadsområden, men otrygga i andra.


– Vi ser att tryggheten varierar mellan olika områden och att lokala förutsättningar spelar en stor roll. Genom att stärka invånarnas egna möjligheter att hantera enklare ordningsstörningar kan vi öka tryggheten. En förutsättning för detta är att vi lyckas skapa en positiv utvecklingsspiral mot mer stabila bostadsområden, säger Henrik Persson, samhällsanalytiker på Helsingborgs stad.
Det är han som står bakom den nya rapporten, Otrygghetens geografi. Rapporten utgår från polisens trygghetsmätning och riktar sig främst till beslutsfattare inom Helsingborgs stad, men den är även relevant för andra aktörer som arbetar med trygghetsfrågor i samhället.
Brott och ordningsstörningar är största problemet
I rapporten konstaterar Henrik Persson bland annat att den upplevda otryggheten i Helsingborgs bostadsområden främst beror på brott och ordningsstörningar, vilket gör att helsingborgarna oroar sig för överfall och misshandel.
Han konstaterar också att låg tillit mellan invånarna bidrar till känslan av otrygghet. Att människor flyttar ofta och att de socioekonomiska förutsättningarna är svaga minskar den kollektiva förmågan att motverka ordningsstörningar.
– Detta är egentligen inget nytt i sig, men nu har vi för första gången tydliga belägg för hur det påverkar tryggheten och sammanhållningen i Helsingborgs bostadsområden, säger Henrik Persson.
Tryggheten är en av fyra inriktningar
Helsingborgs politiker har beslutat om fyra strategiska inriktningar för mandatperioden 2023–2026. En av dem är att Helsingborg ska upplevas som en trygg och säker stad, där ingen invånare behöver anpassa sitt liv på grund av otrygghet. Rapporten är en del i det arbetet.
– Rapporten är viktig för att den vidgar perspektiven och ger en djupare förståelse för hur invånarnas trygghet kan stärkas både på kort och lång sikt, säger Henrik Persson.