Trendspaning för hösten – djup lågkonjunktur eller en bula på vägen?
Inflationen är rekordhög, elpriserna sticker iväg och industrin har fortsatt svårt att få tag i varor i sin produktion. Samtidigt pågår ett storkrig i hjärtat av Europa som inte ser ut att få något slut. I det här läget kan osäkerheten om framtiden verka överväldigande. Hur ska vi i Helsingborg förhålla oss till detta? Vad kan vi förvänta oss av utvecklingen på kort och medellång sikt? Ta del av våra analytikers senaste spaning.
Innan kriget i Ukraina bröt ut i februari räknade de flesta bedömare med att den ekonomiska återhämtningen skulle fortsätta även under 2022 för att sedan plana ut. Kriget har fått priserna på el, bränsle, livsmedel och insatsvaror i industrin att rusa iväg. Resultatet är den högsta inflationstakten på över 30 år i Sverige och omvärlden. Det leder till stigande räntor, sjunkande tillgångspriser och att hushållens köpkraft urholkas. Därför varnar olika prognosinstitut för att vi nu går in i en lågkonjunktur, eller i alla fall en period med lägre tillväxt. Många förespår att läget försämras under vintern och för att sedan successivt förbättras, men att tillväxten förblir låg under 2023.
Hur påverkas platsen Helsingborg?
Arbetslösheten kommer troligen att öka när vi går in i en lågkonjunktur, troligen mer i Helsingborg än på många andra håll i landet. Detta beror främst på tre faktorer:
- Handeln utgör en större andel av näringslivet i Helsingborg än i de flesta jämförbara städer, och handeln är en av de näringar som förväntas att drabbas hårdast.
- Elen blir dyrare i Helsingborg och Sydsverige än på andra håll i Sverige när priserna stiger.
- Det finns ett direkt beroende av naturgas, i både hushåll och näringsliv i Helsingborg, Skåne och Västsverige, som i stort sett inte existerar på andra håll runt om i landet.
För näringslivets del drabbar de höga gaspriserna främst företag inom tillverkningsindustrin. Det uppskattas att cirka 300 företag i Sydsverige är beroende av naturgas för sin produktion.
Hur påverkas stadens verksamheter?
På kort sikt påverkas stadens förvaltningar och bolag ganska olika i det nuvarande läget. Under 2023 förväntas stadens utgifter att öka betydligt snabbare än intäkterna. Kommunens köpkraft påverkas radikalt i detta läge. När arbetslöshet stiger och sysselsättningen utvecklas svagt får det sedan ytterligare negativa effekter på stadens skatteintäkter i relation till kostnaderna.
Enligt avdelningen för ekonomi och styrning på stadsledningsförvaltningen kommer det därför sannolikt bli mycket tufft att klara kostnadsökningarna framöver. Risken är stor att det inte kommer gå att kompensera nämnderna i den utsträckning som priserna ökar. Det krävs i så fall vi fortsatt effektiviserar, ställer om för att reducera utgifterna, samt drar nytta av innovationsarbetet för att kunna hantera situationen.