Dataskyddsförordningen är en lagstiftning som började gälla den 25 maj 2018 i alla EU-länder. Förordningen ersätter helt den tidigare personuppgiftslagen (PuL) och innehåller nya, mer detaljerade regler för samma område – behandling av personuppgifter. Syftet med dataskyddsförordningen är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Reglerna är likvärdiga i alla EU-länder.
Personuppgifter är uppgifter som kan identifiera en nu levande fysisk person. Exempelvis namn, personnummer, anställningsnummer eller annat identifikationsnummer, e-postadress, IP-adress, GPS-position samt en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens ”fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet”.
Behandling av personuppgifter är en åtgärd eller en kombination av åtgärder rörande personuppgifter. Med behandling menas allt du gör med personuppgifter, vare sig det sker genom databehandling eller inte. Exempelvis insamling, registrering, strukturering, lagring, bearbetning, läsning, spridning, tillhandahållande och radering. Dataskyddsförordningen reglerar hur behandlingar får gå till, att endast relevanta personuppgifter får samlas in, behandlingens omfattning, tiden för lagring och tillgänglighet. Framför allt ska personuppgifter inte göras obegränsat tillgängliga.
Samtycke till behandling av personuppgifter ska ges av den som blir registrerad om samtycke är den lagliga grunden för behandlingen. Om vår lagliga grund är att behandlingen görs för att uppfylla vår myndighetsutövning (oftast kallat allmänt intresse) eller baseras på avtal behövs inget samtycke. Ett samtycke kan när som helst återkallas och då ska behandlingen av registrerades uppgifter upphöra. Som myndighet behöver vi bara samtycke när ändamålet för behandlingen är helt frivilligt från den registrerades sida.
Förteckning över behandling av personuppgifter
Alla behandlingar av personuppgifter ska dokumenteras enligt dataskyddsförordningen i en elektronisk förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Där ska syfte med behandlingen listas, vilka som behandlingen avser, vilka personuppgifter som behandlas, vilken laglig grund som behandlingen baseras på och andra uppgifter. Inom skol- och fritidsförvaltningen listar varje skolenhet och förvaltningen inklusive stödfunktioner sina behandlingar. Det är viktigt att förteckningen är i god ordning, komplett och uppdaterad.
Känsliga personuppgifter är sådana som handlar om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifter om hälsa kan vara till exempel sjukfrånvaro, graviditet och läkarbesök. Även biometriska data, som fingeravtryck, ansiktsigenkänning samt identifierande DNA-kod, räknas som känsliga personuppgifter.
Behandling av känsliga personuppgifter ställer krav på att dataskyddet är starkt, som exempelvis tvåfaktorsinloggning (till exempel BankID), behörighetsstyrning (alla får inte se allt), loggning av aktiviteter och andra administrativa åtgärder enligt dataskyddsförordningens artiklar. Det gör att många system, appar och tjänster samt en del lagringsplatser inte är tillåtna för behandling av känsliga personuppgifter. Exempel på detta är Teams i M365 eller Google Drive.
Personuppgiftsansvarig är formellt ansvarig för att behandlingar av personuppgifter sker enligt lag reglerad genom dataskyddsförordningen. I Helsingborgs stad är respektive nämnd personuppgiftsansvarig för sin förvaltnings behandling av personuppgifter, barn- och utbildningsnämnden och idrotts- och fritidsnämnden. Ansvarig ska genomföra tekniska och organisatoriska åtgärder som säkerställer att endast personuppgifter som är nödvändiga för varje specifikt ändamål behandlas. Båda nämnderna har delegerat det operativa ansvaret till utbildningsdirektören.
Dataskyddsombudet ska finnas för alla myndigheter och större företag. I Helsingborgs stad har vi ett gemensamt dataskyddsombud för alla förvaltningar. Dataskyddsombudet utför revision och tillsyn på våra rutiner runt personuppgiftsbehandling för att se att vi uppfyller alla villkor i dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudet ska också kunna kontaktas av registrerade om de har frågor om våra behandlingar som är obesvarade.
Personuppgiftsbiträden är de som behandlar personuppgifter på vårt uppdrag och utanför vår organisation. Det är externa leverantörer av system, appar och tjänster som vi har försett med personuppgifter. Ett exempel på personuppgiftsbiträde kan vara ett företag som står bakom en tjänst på internet, en så kallad molnlösning. All sådan extern behandling av personuppgifter ska vara reglerad genom ett personuppgiftsbiträdesavtal som är ett komplement till tjänstens huvudavtal.