Ordet visselblåsare kommer från det engelska ordet ”whistleblower”. Begreppet används normalt för en person i en organisation som rapporterar eller slår larm om missförhållanden inom organisationen.
Finns det regler kring visselblåsare?
Den 1 januari 2017 trädde en ny lag i kraft som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet (Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden).
Lagen innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen inskränker inte det skydd som kan gälla på grund av andra lagar.
Vem omfattas av de nya reglerna?
Lagen gäller alla arbetstagare och arbetsgivare i privat och offentlig sektor, även personal som hyrs in.
Varför anser regeringen att det behövs regler som ger visselblåsare ett särskilt skydd?
Det är ett allmänintresse att missförhållanden och oegentligheter inom organisationer kommer fram. Det gäller i synnerhet offentliga myndigheter som hanterar allmänna medel.En arbetstagare i en organisation har särskild möjlighet att upptäcka missförhållanden. Arbetstagaren ska inte riskera att bli uppsagd eller utsatt för arbetsrättsliga åtgärder för att den larmar om missförhållanden.Lagen är ett förstärkt skydd till arbetstagarens fördel och kompletterar annan lagstiftning på området, som t ex den grundlagsfästa meddelarfriheten.
Läs mer om meddelarfrihet här.
Vad gäller för att det förstärkta skyddet för arbetstagare ska bli tillämpligt?
Skyddet mot repressalier gäller när en arbetstagare larmar om allvarliga missförhållanden till någon inom organisationen och i vissa fall även utom organisationen.
Med begreppet larm avses en avsikt att slå larm. Avsikten ska uppfattas av mottagaren. Om du i ett samtal nämner missförhållanden till arbetsgivaren, utan att klargöra att det är en avsikt att slå larm, träder det särskilda skyddet mot repressalier inte in.
Vad menas med ”allvarliga missförhållanden”?
Allvarliga missförhållanden betyder att det ska vara fråga om en brottslig gärning som har fängelse i straffskalan. Exempel på allvarliga missförhållanden kan vara kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt användande av allmänna tillgångar, korruption, brott mot interna regler och principer och oetiska förhållanden.
Missförhållandena ska finnas i den organisation som arbetstagaren tillhör.
Den nya lagen är inte tillämplig vid mindre allvarliga missförhållanden, eftersom en sådan ordning enligt regeringen skulle riskera att urholka arbetsgivarens rätt att arbetsleda.
Vad innebär det att larma om missförhållanden – hur kan det ske?
Enligt lagen finns det olika sätt att slå larm:
- internt
- till arbetstagarorganisationen (lokalt eller centralt)
- externt (till exempel till massmedia, myndighet eller offentliggörande på annat sätt).
Arbetstagaren får ett skydd enligt lagförslaget vid interna larm eller larm till arbetstagarorganisationen, förutsatt att larmet gäller allvarliga missförhållandena.
Vid externa larm får arbetstagaren ett skydd enligt lagförslaget om det finns fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. Som huvudregel ska arbetstagaren först ha larmat internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder. I vissa situationer ska det inte krävas att arbetstagaren först har slagit larm internt. Det gäller till exempel om det finns en akut fara för liv, hälsa och säkerhet eller mycket allvarliga missförhållanden.
Om en arbetstagare begår brott genom att slå larm kommer reglerna inte att bli tillämpliga.
Rutiner för att rapportera missförhållanden i verksamheten
Så här går du tillväga om du vill anmäla missförhållanden i verksamheten:
Klicka på bilden för att se en förstoring.
Om du vill lämna uppgifterna anonymt ska du tänka på att inte i något sammanhang röja ditt namn, din mejladress eller andra uppgifter som hänför sig till dig. Om du röjer vem du är, har arbetsgivaren ingen möjlighet att i efterhand hålla dig anonym om någon utanför myndigheten begär att få ta del av uppgiften.
Den som tar emot ett larm om missförhållanden ska informera en överordnad, som beslutar hur informationen ska föras vidare i organisationen.
Utgångspunkten från arbetsgivarens sida är att agera snarast efter att arbetsgivaren fått kännedom om missförhållandena.
[1] Se proposition 2015/16:128, Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Andra sätt att anmäla och uppmärksamma missförhållanden
Det finns också särskilda regler för dig som är anställd inom omsorgsverksamhet, det som går under benämningen Lex Sarah. Likaså har Helsingborgs stad en policy och riktlinjer mot mutor, i dokumentet hittar du rutin vid misstänkt eller upptäckt mutbrott.
Som offentligt anställd tjänsteman har du även en grundlagsfäst rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som omfattas av sekretess, om syftet är att få uppgifterna publicerade på något sätt (läs mer här om meddelarfrihet).
Vad innebär Lex Sarah?
Lex Sarah är benämningen på de bestämmelser i Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Rapporteringsskyldigheten gäller både i kommunal verksamhet och i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Rutiner för hur sådan rapportering går till finns hos vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen.