Varför dialog, involvering och tjänstedesign?

Dialog och involvering bygger broar mellan människor och skapar ett socialt hållbart samhälle. De här arbetssätten kan hjälpa oss att garantera icke-diskriminering och skapa kvalitet och effektivitet samtidigt som demokratin hålls levande genom att delaktighet, makt och tilltro till staden ökar.  

Alla offentliga aktörer i samhället behöver utveckla och stärka arbetet med involvering av dem man är till för. Här hittar du ett fördjupat resonemang och bakgrund.

Involvering för att garantera att ingen blir diskriminerad

Socialtjänstlagen, Skollagen, Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, med flera utgår från att alla människor ska få det stöd och den service de har rätt till utan någon form av diskriminering. I Helsingborgs stad har vi en stadsgemensam plan för lika möjligheter som slår fast att Helsingborgs stad ska ge jämställd och jämlik medborgarservice. För att nå dit måste alla verksamheter veta om de personer som har rätt till stöd, service och tjänster också använder sig av dessa. Om så inte är fallet måste man analysera om personer som inte använder sig av stöd och service sammanfaller med en eller flera diskrimineringsgrunder (kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck). Genom att involvera de grupper av människor som har rätt till stödet och lyssna till deras upplevelser kan vi upptäcka diskriminering och därmed ta ansvar för att göra stödet och servicen jämställd och jämlik. 

Involvering som ett sätt att skapa kvalitet och effektivitet

Helsingborgs stads servicepolicy slår fast att vi ska involvera de vi är till för innan vi skapar nya eller utvecklar befintliga tjänster. Vi som arbetar i kommunen är experter på våra olika områden. Vi vet saker som användarna av våra tjänster inte vet. Vi kan lagstiftning, rutiner, gränsdragningar, organisation och vem som gör vad. Hur gärna vi än vill kan vi inte lägga den här förkunskapen åt sidan och se på tjänsterna med utifrånperspektiv. Därför behöver vi hitta arbetssätt där vi inte bara möter invånare för att matcha deras behov mot våra erbjudanden, utan också genomföra möten med invånare som syftar till utveckling och förbättring av våra tjänster. Genom den här typen av involvering kan vi bättre förstå situationer, behov, drivkrafter och upplevelser. 

Involveringen hjälper oss att komma bort från antaganden och ger oss i stället insikter om hur det faktiskt är. Ett problem visade sig vara ett problem, fast kanske på ett annat sätt. Ett behov visade sig vara större än vi trodde. En text visade sig leda till missuppfattningar i stället för klargöranden. En lösning som vi trodde på fick praktiska problem i invånarnas vardag. Det är den här typen av informationen vi behöver för att kunna bli träffsäkra i vårt utvecklingsarbete. Då lägger vi våra utvecklingsresurser på sådant som är viktigt för våra invånare. Det är effektivt.  

Involvering för en stark demokrati

Flera samhällsfaktorer gör att invånarnas behov av delaktighet och inflytande växer, även i ett land med en stark demokrati som Sverige. Involvering och dialog får allt större betydelse för att invånare i till exempel ett land, en kommun eller för att medlemmarna i en förening ska uppleva styrningen och besluten som demokratiskt grundade.  

Vi lever i en tid av snabba förändringar. Antalet medlemmar i politiska partier har mer än halverats sedan början av 1990-talet och antalet personer som tar del av traditionell nyhetsmedia minskar stadigt. Det betyder inte att samhällsengagemanget minskar – bara att det utspelas på andra arenor. För att möta demokratins nya förutsättningar måste Helsingborgs stad arbeta aktivt med nya former för inflytande och delaktighet. Inte minst är detta viktigt för att motarbeta utanförskap och polarisering. Vi behöver anstränga oss hårdare för att fånga upp röster som annars inte kommer till tals i samhällsdebatten.  

Alla verksamheter i Helsingborgs stad spelar en central roll för upplevelsen av den lokala demokratin. Vi har ofta i uppgift att balansera olika intressen. Vi gör prioriteringar och ibland fattar vi beslut som blir negativa för den enskilda invånaren. Den som får ett sådant negativt beslut har alltid lättare att acceptera beslutet om man känner sig sedd och lyssnad till. Då kan man lita på att handläggaren eller verksamheten har förstått behovet, prövat detta mot möjligheterna och kommit till ett korrekt beslut. Den som inte känner sig sedd eller lyssnad till har svårare att acceptera beslutet. Kanske återkommer man med frågor, klagomål eller begär att få beslutet omprövat. Den här psykologin går att översätta även till makro-nivå. När invånare i vår stad känner sig sedda och lyssnade till, när vi bjuder in dem till dialog om det vi gör, då stärks tilliten till de beslut vi fattar, även då besluten inte blir som man önskar.   

Sammanfattning 

Argument för att använda dialog, involvering och tjänstedesign: 

  • få bra underlag till prioriteringar, vägval och beslut
  • möjliggöra en röst till de som inte har en självklar röst i det politiska rummet 
  • ge invånare tillfälle att engagera sig och själv medverka till lösningar 
  • skapa förutsättningar för ett kunskapsutbyte inte bara mellan företrädare för staden och invånare utan även invånare emellan 
  • stärka det civila samhället och öka förtroendet mellan människor samt för staden med dess verksamheter.

 

KF
Karin Falk