17. Förebygga hatbrott
För att identifiera och förebygga hatbrott måste vi först skapa bättre förståelse för vad hatbrott är och hur problemet ser ut. Hatbrott är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot principen om alla människors lika värde.
Det som definierar ett hatbrott är att en person utför en gärning eller kränkning på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper utifrån ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Hatbrott kan vara allt från klotter till mord och det sker i flera miljöer så som i skolan, på arbetsplatsen, i stadsrummet, i kollektivtrafiken, idrottsarenor, grannar emellan och på nätet.
För att förebygga hatbrott kan vi inte endast inrikta oss på de hatbrott som kan lagföras utan vi måste bli bättre på att identifiera tidiga tendenser på hat, fördomar, rasism, sexism, homofobi, bifobi och transfobi inom staden och våra olika verksamheter så att vi kan bli bättre på att förebygga och stävja tendenser tidigt.
Så kan förvaltningar och bolag komma igång med åtgärden
Ett tips är att börja med att ta reda på hur ni arbetar med detta idag och vilka delar av er verksamhet som berörs. Diskutera vilka förändringar ni skulle kunna göra för att utveckla arbetet med att identifiera och förebygga hatbrott. Vad behöver ni för att göra den förflyttningen? Tänk på att det är viktigt att integrera frågan i era ordinarie processer och verksamhet.
Samordningsansvar
Socialförvaltningen och stadsledningsförvaltningen är samordningsansvariga och finns som stöd i arbetet. Planerade insatser utifrån samordningsansvaret för åtgärd 17:
- Utveckla ett kunskapsunderlag om hatbrott samt ett metodstöd för förvaltningar och bolag i arbetet med att förebygga och identifiera hatbrott samt stöd för personer som har utsatts.
- Omvärlds- och invärldsspaning – vad görs idag inom våra verksamheter och vad kan vi lära av varandra? Vilka andra aktörer behövs i arbetet? Hur bör kopplingen till arbetet med våldsbejakande extremism se ut? Hur arbetar andra kommuner och aktörer och vad kan vi lära av dem?
Angelina Pavlova, sektionschef socialförvaltningen
Mejladress: angelina.pavlova@helsingborg.se.
Mia Norberg Nguyen, samhällsstrateg stadsledningsförvaltningen
Mejladress: mia.norbergnguyen@helsingborg.se.
Stödmaterial
- BRÅ (Brottsförebyggande rådet).
- Forum för levande historia.
- Har du blivit utsatt? På Brottsofferjouren kan du söka stöd.
Filmer om hatbrott: