Bilder betyder mer än du tror – Ökad tillit och förtroende genom normkritisk kommunikation
Sättet du kommunicerar påverkar hur människor känner sig sedda, tilltalade, inkluderade och hur de nås av informationen. När du kommunicerar måste du vända dig till alla stadens invånare. För att kunna göra det måste du lyssna på och lära känna olika invånare. Du behöver utveckla ditt arbetssätt för att uppfylla invånares rättigheter och möta deras behov.
Du ska i din kommunikation, internt och externt, motverka fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som kan förstärka normer och stereotyper som leder till utanförskap och exkludering. Du måste vara medveten om vad du signalerar när du kommunicerar.
I stadens varumärkesplattform står följande:
I vår kommunikation är vi noggranna med att inte omedvetet förstärka ojämlika eller stigmatiserade roller, baserade på kön, etniskt ursprung, religion eller sexuell läggning.
I plan för lika möjligheter finns en åtgärd om att:
Vi ska utveckla vårt arbete med tillgänglig, normkritisk och inkluderande kommunikation.
I en intervjustudie som gjorts (2020) har flera aktörer från civilsamhället lyft fram att de upplever att stadens tilltal är riktat till en snäv norm av helsingborgare och att mer utveckling behövs för att fler ska känna sig inkluderade.
Två personer nämner i studien:
Det är tydligt vilka som syns, vilka som får lov att synas. Det är den normen som är grunden för att människor inte blir inkluderade.
Vi vill inte ses som en marginaliserad grupp. Alla är inte framgångsrika företagsledare som vill bo på exklusiva adresser. Det är så man kommunicerar staden idag. Framgångsrikt för den som vill något.
En bredd i arbetsgrupp, erfarenheter och perspektiv behövs
Men det är inte helt lätt? Du bär på föreställningar, normer och erfarenheter som speglar och påverkar sättet du arbetar och utför dina uppdrag. Därför måste du träna på att göra medvetna analyser för att få syn på situationer då du kan riskera att exkludera. Du behöver även sträva efter en bred mångfald i arbetsgruppen för att bredda erfarenhets- och perspektivbanken.
Gör en normkritisk analys av bilderna
Ett sätt att börja arbetet på är att göra en normkritisk analys av de bilder som du använder när du kommunicerar. Du kan ställa dig olika frågor som kan hjälpa dig att få syn på nya vinklar och utvecklingsområden:
- Vilka syns på stadens bilder?
- Vilka syns i vilka sammanhang?
- Hur agerar personerna på bilderna? Vad säger det om individen/gruppen? Bidrar det till att befästa vissa normer och föreställningar?
- Hur uppfattas bilden utifrån normer om ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, socioekonomi, stadsdel?
Ibland måste vi hjälpa varandra i val av bilder. Ställ en fråga till en kollega:
- Vad tänker du att bilden förmedlar?
- Finns det grupper som riskerar att känna sig exkluderade/stigmatiserade genom att använda den bilden?
Du måste tillåta att det blir lite obekvämt för att möjliggöra en stad där helsingborgare känner sig sedda, bekräftade, hörda och inkluderade. Du har ett ansvar och ett uppdrag utifrån plan för lika möjligheter att träna dig och utveckla din förmåga i inkluderande kommunikation.
Lärande exempel
Profilbilden för H22 City Expo togs fram i flera versioner. H22 var ett arrangemang som riktade sig till en bred målgrupp, däribland alla helsingborgare.
Version 1- Det kom synpunkter om att samtliga personer på bilden har vit hudfärg, är unga, glada, smala och har ungefär samma klädstil. En person i rullstol syns längst bort i bilden annars har ingen några synliga funktionsnedsättningar. Vidare kan du se att männen på bilden är aktiva, de gör något som att spela instrument, dansa och jonglera medan kvinnorna på bilden är mer passiva, har barnen med sig och betraktar/beundrar männens aktiviteter.
Så såg den nya versionen ut.
Vad kan du då lära av det här? Jo, att om du kritiskt granskar bilderna utifrån exempelvis diskrimineringsgrunderna så synliggörs nya perspektiv som hjälper dig att utveckla din förmåga att kommunicera och nå fler – kanske särskilt de som behöver oss mest. Det gör stor skillnad i förtroendet i mötet med invånarna. Du behöver också bli bättre på att ställa krav på kompetens i normkritik, tillgänglighet och diskriminering när du upphandlar eller anställer fotografer, kommunikatörer eller grafiker.
Här finns stödmaterial som kan hjälpa dig i arbetet för en mer inkluderande kommunikation.