Jämlik och jämställd medborgarservice

Vi som arbetar i en kommun har ett fint och viktigt uppdrag. I det ingår att vi ska arbeta för att säkra de mänskliga rättigheterna. Några exempel på rättigheter är till exempel rätten till bostad, rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning och rätten för barn att uttrycka sina åsikter.

Vi som arbetar i en kommun är i våra yrkesroller skyldighetsbärare efter som vi är skyldiga att respektera, skydda och uppfylla samtliga mänskliga rättigheter gentemot rättighetsbärarna som är de människor som ha rätt att ta del av rättigheterna.

• Att respektera mänskliga rättigheter innebär att vi ska garantera att vi inte bryter mot någons mänskliga rättighet.
• Att skydda mänskliga rättigheter betyder att vi ska garantera att personer och/eller grupper får sina rättigheter skyddade från övergrepp och inskränkningar från andra individer eller grupper (till exempel genom kriminalitet).
• Att uppfylla mänskliga rättigheter innebär att vi måste utveckla och upprätthålla ett system som ger den service och stöd som behövs.

En viktig princip för det rättighetsbaserade arbetet är deltagande/inkludering vilket betyder att när vi kartlägger, analyserar och planerar måste vi garantera att samtliga personer/grupper som utgör målgruppen också inkluderas. Det betyder att när vi genomför dialoger eller andra aktiviter för invånardeltagande behöver vi vara säkra på att vi ger alla lika möjligheter och villkor att delta.

Verktyg för rättighetsbaserat arbete:

• Rättighetsprinciper (Emerga institute) (pdf 2 MB).
• Extern tillgänglighetsanalys – tillgänglighet för rättighetsbärare (Emerga institute) (pdf 553 kB).
• Målgruppsanalys – Vilka invånare är vi till för? (Emerga institute) (pdf 565 kB).
• Metodstöd för ett rättighetsbaserat arbetssätt (Länsstyrelserna) (pdf 4 MB).
• E-utbildning inom mänskliga rättigheter (SKR:s webbplats).

Diskriminering innebär att en person blir behandlad sämre eller annorlunda än någon annan i en jämförbar situation och att det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Även trakasserier och andra kränkningar som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna är en form av diskriminering.

Det finns sju diskrimineringsgrunder som är skyddade i svensk lag.

• kön
• könsidentitet och könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsvariation
• sexuell läggning
• ålder

Socioekonomi är inte en av diskrimineringsgrunderna, men är en viktig aspekt att inkludera i arbetet. Genom att arbeta brett för lika möjligheter förebygger vi risker för diskriminering.

Arbetet mot diskriminering och för mänskliga rättigheter är en del av vårt kärnuppdrag och finns reglerat i grundlagen. Därmed ingår det i vårt arbete som anställda i offentlig sektor att säkerställa våra invånares rättigheter genom att bidra till en jämlik verksamhet fri från diskriminering. Det finns skrivet i Regeringsformen 1 kapitlet 2§ som säger att:

”Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.”

 

I vår Servicepolicy står det att ”Vi bemöter alla olika för att ge alla lika möjligheter”. För att alla oavsett bakgrund ska känna sig välkomna och respekterade måste vi aktivt ställa oss frågor för att bli medvetna om vilka normer som styr oss och vilka hinder som kan finnas för invånare att ta del av vårt stöd och service.

Läs mer om diskrimineringsgrunder:

• Diskrimineringsombudsmannen
• Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne