Så skriver du en journalistisk artikel

En journalistisk artikel består av tre delar: rubrik, ingress och brödtext. Rubrikens syfte är att fånga läsaren och locka till läsning. När läsaren har läst rubriken ska det helst vara omöjligt för hen att inte läsa vidare. Ingressen har ungefär samma syfte, med tillägget att den ska sammanfatta artikeln.

Det är dock viktigt att inte avslöja allt i ingressen, då finns det ju ingen poäng med att läsa vidare. I brödtexten lägger man fakta och citat.

Ingressen

Börja med att skriva ingressen. Tänk igenom vad som är det absolut mest intressanta i din artikel. Om du har svårt att plocka fram det, tänk dig att du sitter hemma vid köksbordet med din familj eller vänner och ska berätta storyn för dem. Vad börjar du med då?

Om du till exempel ska berätta att du såg Leif Loket Olsson hjulandes nedför Kullagatan i förmiddags, då börjar du inte med att berätta att du gick upp klockan sju på morgonen och det duggregnade. Gör på samma sätt när du skriver ingressen, börja med det som är mest intressant för dem som ska läsa.

En bra ingress är 2-3 meningar lång.

Exempel på bra ingresser

Veronicas son Davids skolgång präglades av osäkerhet, raseriutbrott och en oförstående omgivning. Lärarna på Wieselgrensskolan förändrade allt.

Vad gör du om strömmen försvinner och du inte kan ladda telefonen? Om det inte finns något vatten i kranen? Om det blir kallt? Numera ska du kunna klara dig själv i upp till en vecka om det till exempel blir strömavbrott.

Han är landskronit, hon är helsingborgare. Han är student, hon är pensionär. Han vill se simning, hon vill se höjdhopp. Men båda två är en förutsättning för att SM-veckan ska kunna genomföras i sommar.

Brödtexten

När du är klar med ingressen kan du börja på brödtexten. Här varvar du fakta och citat.

  • Se till att besvara frågorna vad, vem, hur, när och varför.
  • Försök lägga faktan i vanlig text och känslor/reaktioner i citat i så stor utsträckning som möjligt.

Exempel på brödtext

När Stefan Svensson på morgonen den 3 oktober gick längsmed Kullagatan såg han något märkligt. Det var Leif Loket Olsson som hjulade gatan fram i nordostlig riktning.

– Det var helt otroligt, jag kunde knappt tro mina ögon. Han bor ju i Göteborg, säger Stefan Svensson.

  • Skriv alltid ut för- och efternamn på dina intervjupersoner. Det är en viktig princip för den signalerar att alla är lika mycket värda. Ibland ser man artiklar där till exempel barn bara omnämns med förnamn. Men vi skulle ju aldrig skriva bara Leif istället för Leif GW Persson.
  • Växla inte tempus utan välj ett och håll dig till det om du ska beskriva ett skeende.
  • En mycket viktig princip i journalistiskt skrivande är show, don´t tell. Alltså om du vill att läsaren ska förstå att Stefan Svensson blev jätteförvånad så skriv absolut inte att han blev jätteförvånad utan visa det.

Fel

När Stefan Svensson såg Leif Loket Olsson blev han jätteförvånad!

Rätt

När Stefan Svensson såg Leif Loket Olsson tappade han hakan. Han spärrade upp ögonen och följde Loket med blicken.

– Jag kunde inte tro att det var sant, säger Stefan Svensson.

 

  • Avsluta alltid citat med säger XX. Undvik berättar, tillägger och liknande. Och absolut inte ”säger Stefan Svensson med ett skratt” och dylikt, det är helt enkelt inte det minsta trovärdigt, bara klyschigt.
  • Gå rakt på sak i allt du skriver, inte bara ingressen. Undvik onödiga omskrivningar och långa meningar.
  • Undvik att lägga in personliga åsikter och värderingar. Beskriv objektivt, så långt det är möjligt.
  • Skriv direkt. ”Leif Loket Olsson föreläser i Helsingborg på onsdag”. Istället för: ”Leif Loket Olsson kommer att hålla föreläsning i Helsingborg på onsdag”.
  • Tänk på bildtexter ofta är väldigt lästa. Beskriv inte bilden utan tillför information som inte finns i brödtexten.
  • Se över ingressen en sista gång. När texten är skriven är det lättare att skruva till ingressen.
  • Använd övergångar mellan textstycken.